Maj-Len Drockila, 38, lämnade Pyttis som ung. Nu är hon tillbaka på gården, jobbar på kulturhuset som satt byn på kartan och vill föra svenskan vidare på orten.

Maj-Len Drockila, 38, lämnade Pyttis som ung. Nu är hon tillbaka på gården, jobbar på kulturhuset som satt byn på kartan och vill föra svenskan vidare på orten. Många unga drömmer om att lämna den plats där de vuxit upp. Så var det för Maj-Len Drockila, som växte upp på Drockila gård i Kvarnby i Pyttis. Släkten har enligt hennes far brukat jorden här i minst tio generationer, så efter tjugo år på resande fot är det kanske inte så konstigt att rötterna till slut drog henne hemåt igen. Även om Drockila är en del av det gamla Pyttis, är hon minst sagt lika mycket en del av det nya. Sedan sex år tillbaka har Pyttis kulturhus, där hon är restaurangchef, arrangerat utomhuskonserter med betydligt större artister än vad en ort av Pyttis storlek normalt är van vid. I sommar står till exempel namn som J. Karjalainen, Ismo Alanko, Maustetytöt och Haloo Helsinki! på scenen. – De tycker jättemycket om att komma hit för att det är så intimt på något sätt. Det är som en liten klubb, förklarar hon. Det är en blåsig sommardag och på bakgården byggs scenen inför nästa konsert. För Drockila är kulturhuset en kontrasternas plats med lugna vintrar och varma sommarkonserter med upp mot 1 400 åskådare. – Visst är det en utmaning att få folk att komma en vinterkväll när de hellre stänger in sig bredvid brasan. Vi måste få det att löna sig, för allt det vi har fått in på sommaren kan vi inte förlora på vintern, säger hon.