Ett litet kors, en Davidsstjärna eller andra diskreta personliga religiösa symboler bör inte omfattas av ett sådant förbud, skriver debattörerna.

DebattMalmö och Göteborg bör följa exemplen från Frankrike och andra europeiska länder för att stärka den offentliga sektorns neutralitet, genom krav på att offentligt anställda inte bär markeringar som används för att manifestera en religiös identitet i tjänsten. Vi vill dessutom utreda ett nationellt förbud mot hijab och andra religiöst motiverade huvudbonader på offentliga platser, skriver sverigedemokraterna Linda Lindberg, Jörgen Fogelklou, Magnus Olsson och Agneta Kjaerbeck. Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se När invånare möter kommunen, den kommunala skolan, äldreomsorgen eller vården ska de mötas av professionalism, likabehandling och opartiskhet – inte av religiösa eller politiska markeringar. För Göteborg och Malmö är detta ingen symbolfråga. Våra städer hör till Sveriges mest segregerade storstäder. Just därför behöver kommunernas verksamheter vara gemensamma mötesplatser där samma regler gäller för alla. En religiöst neutral offentlig sektor stärker tilliten och bidrar till att hålla samman samhället. Flera europeiska länder har valt att stärka den offentliga sektorns neutralitet. Frankrike har under lång tid värnat principen om en religiöst och politiskt neutral offentlig sektor. I offentliga skolor får elever inte bära tydliga religiösa symboler, offentliganställda ska i tjänsten företräda staten och uppträda religiöst neutralt, och ansiktstäckande plagg är förbjudna på offentliga platser. Danmark, Österrike och Bulgarien har nationella förbud mot ansiktstäckande plagg i offentliga miljöer, Nederländerna har infört motsvarande regler i bland annat skolor, sjukhus och kollektivtrafik, och delar av Tyskland har neutralitetslagar för vissa offentliganställda. Utvecklingen visar att flera europeiska demokratier valt att stärka den offentliga sektorns neutralitet för att värna likabehandling och statens opartiskhet. Ett litet kors, en Davidsstjärna eller andra diskreta personliga religiösa symboler bör därför inte omfattas av ett sådant förbud Erfarenheterna visar också att den sekulära modellen (laïcité på franska) har ett brett folkligt stöd. En stor majoritet av fransmännen ser laïcité som en central del av den nationella identiteten och en grundläggande republikansk princip. De flesta anser dessutom att dagens åtskillnad mellan stat och religion är väl avvägd eller bör vara ännu tydligare. Sverige behöver nu ta nästa steg. Den offentliga sektorn ska vara religiöst neutral. Därför vill vi införa ett stärkt krav på religiös neutralitet i offentlig verksamhet, där offentligt anställda inte bär synliga religiösa symboler i tjänsten. Barn i den offentliga skolan ska mötas av en miljö där kunskap, jämställdhet och demokratiska värderingar står i centrum.