På torsdagen är det Hiroshimadagen, inrättad för att minnas offren för atombomberna. Men vi kommer inte längre ihåg lidandet, skriver statsvetaren Victor Galaz. I stället rustar vä…

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/victor-galaz-vi-har-drabbats-av-akut-minnesforlust-nar-det-galler-karnvapen/ På torsdagen är det Hiroshimadagen, inrättad för att minnas offren för atombomberna. Men vi kommer inte längre ihåg lidandet, skriver statsvetaren Victor Galaz. I stället rustar världen upp på nytt, med vapen många gånger starkare än då. Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner. Det tycks bli en sommar för kollektiv eftertanke där vi söker efter förlustens mening, och önskar oss att trivialiseringen och den öppna förnekelsen som präglat klimatfrågan de senaste åren ska omvandlas till politisk handling. Även jag hoppas på ett kollektivt uppvaknande inför klimatförändringarnas brutala verklighet, men historien lär oss att det politiska minnet är lika formbart som kort. 81 år har passerat sedan den amerikanska atombomben ”Little Boy” föll ned som en tår från ett svävande öga i metall, detonerade 580 meter upp i luften och spred sin helveteseld över den japanska staden Hiroshima. Några dagar senare, den 9 augusti 1945, upprepades samma tragedi över Nagasaki. Likt i dag var mångas förhoppning att de apokalyptiska lågorna skulle leda till upplyst besinning. Bara några dagar efter explosionen över Nagasaki publicerade Dagens Nyheter en opinionsundersökning som visade att en femtedel av de tillfrågade hoppades att atombomben skulle leda till evig fred. Några år senare, 1950, publicerade flera svenska dagstidningar en intervju med ”en av världens främsta atomexperter” som konstaterade att kostnaden för att utveckla vätebomben (ett kärnvapen tusenfalt kraftigare än de som fälldes över de japanska städerna) skulle komma att bli oerhört kostsam, men ”sen behövs inga bomber” (Arbetet den 28 januari 1950). I dag vet vi att denna förhoppning inte infriades. De flesta må minnas Hiroshima och Nagasaki, men har glömt de hundratals amerikanska, brittiska och franska kärnvapensprängningar som ägde rum under efterkrigstiden över öar och människor i den blåa kontinenten Stilla havet. En del har liknat dessa sprängningar vid ett kärnvapenkrig i det tysta, ett långsamt och bortglömt våld.