Över 21 år har gått sedan Tor Öberg och Gerd Wiklund mördades i Brattås – i dag väcks åtal mot den 45-årige man som suttit häktad för mordet sedan i våras. Ny dna-forskning ligger…

Över 21 år har gått sedan Tor Öberg och Gerd Wiklund mördades i Brattås – i dag väcks åtal mot den 45-årige man som suttit häktad för mordet sedan i våras. Ny dna-forskning ligger bakom genombrottet i det omtalade kalla fallet. ”Bevisläget är gott”, säger åklagaren Hanna Flordal i ett pressmeddelande. I april i år kom en osannolik vändning i ett av polisens hundratals kalla fall. En man greps för ett över 20 år gammalt dubbelmord som skedde på en gård i Brattås utanför Härnösand. Tack vare dna-baserad släktforskning, som polisen under 2025 i vissa fall fick börja använda sig av vid mord och grova våldsbrott, så kunde mannens dna kopplas till fallet. Nu väcks åtal mot den 45-åriga mannen, som levt ett tillbakadraget liv och hållit sig under polisens radar sedan 2005. Han ska ha bytt kommun flera gånger under sitt liv och när han greps i mellersta Sverige så levde han ensam, utan barn, rapporterar TT. Efter gripandet i våras har man hållit i flera förhör och gjort tekniska och forensiska undersökningar samt rättsmedicinska utredningar. Mannen misstänks för att ha slagit båda offren i huvudet med ett tillhygge, enligt åtalet. – Efter slutförd förundersökning anser jag det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal för två fall av mord och min bedömning är att bevisläget är gott, säger senior åklagare Hanna Flordal, som är förundersökningsledare, i ett pressmeddelande. Metoden att hitta brottslingar med hjälp av släktforskning kommer från USA, och blev känd då den användes för att spåra upp den så kallade Golden state-mördaren Joseph James DeAngelo 2018. I korthet går metoden ut på att en dna-profil från en brottsplats läggs in i en släktforskningsdatabas, där andra släktforskare har lagt in sitt dna. Profilen jämförs sedan med de andra i databasen (bara personer som har godkänt jämförelser ingår). Om profilen från brottsplatsen matchar andra dna-profiler blir det möjligt att via släktforskning hitta den som en gång lämnat spåren.