I Jan Troells ”Hamsun” blir den norske nationalskalden inte bara ett litterärt geni utan också en landsförrädare. Det är en djupt fascinerande och fortfarande brännande film om hur…

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/eva-af-geijerstam-jan-troells-90-talsdrama-om-knut-hamsun-ar-dodligt-aktuellt/ I Jan Troells ”Hamsun” blir den norske nationalskalden inte bara ett litterärt geni utan också en landsförrädare. Det är en djupt fascinerande och fortfarande brännande film om hur stor konstnärlig begåvning kan samexistera med politiskt och moraliskt haveri, konstaterar Eva af Geijerstam. Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner. Det dröjde hela trettio år innan den norske Nobelpristagaren i litteratur Knut Hamsun återkom på svenska biodukar. Då, 1966, hade den danske regissören Henning Carlsen filmatiserat ”Svält”, den enormt inflytelserika Nobelpristagarens ungdomsroman om en hungrande författares tillvaro i ett utsatt Oslo, dåvarande danska Kristiania. Det blev en lika hyllad som sträng film, som bland mycket annat gav Per Oscarsson ett skådespelarpris i Cannes och en Guldbagge hemmavid. Här är tiden en helt annan och författaren återvänder i egen hög person. Jan Troell väljer att skildra Knut Hamsuns tjugo sista år. Det ansågs så pass kontroversiellt att regissören fick vänta många år innan han kunde se sin film förverkligad. Dansken Torkild Hansen hade sju år tidigare gett ut boken ”Processen mot Hamsun”, ett slags försvarstal för författarens och hans hustru Maries uttalade tyskvänlighet under den nazistiska ockupationen. Eller som en liten flicka formulerar frågan i filmen: ”Varför blev du landsförrädare?” Troell och P O Enquist fortsatte sitt samarbete från den lysande ”Il Capitano” och skrev ett manus som kom att bli mindre av en apologi än Hansens biografi. Det blev mer av en förklaring. Eller, om man så vill, en skildring av den store författaren, inte minst av hans roll som verktyg eller snarare projektionsyta för omgivningens olika ambitioner. Och inte minst av dragningskraften i en ideologi som gör filmen dödligt aktuell än i dag, med sin rasism, sin idealisering av manlig disciplin och styrka å ena sidan och kvinnlig underordning å den andra. Men det var inte det som i första hand gjorde honom till en ivrig förespråkare för Tyskland och henne till norska Nasjonal Samlings kuttersmycke. Hamsun hade ända sedan sina hårda år i Nordamerika, och på grund av framför allt det brittiska imperiebyggandets offer – inte minst efter boerkriget i Sydafrika och massakrerna i Indien – blivit extremt tyskvänlig. Säkert bidrog också hans stora litterära framgångar där.