S&P 500 steg 25 procent under 2024. Den genomsnittliga spararen fick 16 procent. Skillnaden berodde inte på dåliga fonder – den berodde på dåliga beslut. Det kallas beteendegap…

S&P 500 steg 25 procent under 2024. Den genomsnittliga spararen fick 16 procent. Skillnaden berodde inte på dåliga fonder – den berodde på dåliga beslut. Det kallas beteendegapet, och det är sparandets mest kostsamma problem. DALBAR:s rapport för 2025 visar att gapet mellan vad marknaden ger och vad den genomsnittlige spararen faktiskt får hem var det näst största på ett decennium, skriver Börskollen. För en portfölj på 500 000 kronor motsvarade det 42 000 kronor i förlorad avkastning under ett enda år. Förklaringen är biologisk. Nobelpristagaren Daniel Kahneman och Amos Tverskys forskning om prospect theory visar att en förlust upplevs ungefär dubbelt så smärtsamt som en lika stor vinst känns bra. När börsen faller vill hjärnan minska obehaget – och signalerar att det är dags att sälja. När börsen stiger skapar framgången trygghet och lockar fler att köpa. Resultatet är ett klassiskt mönster: köpa dyrt och sälja billigt, om och om igen. Beteendegapet förvärras av ett vanligt misstag: att betala mer i avgift i tron att det ger bättre avkastning. En sammanställning från RikaTillsammans baserad på SPIVA Europe 2025 visar att 75 procent av aktivt förvaltade aktiefonder underpresterade sina jämförelseindex. Bland svenska fonder var siffran 85 procent, skriver Morningstar. En investering på 100 000 kronor i en genomsnittlig aktiv Sverigefond för tio år sedan hade vuxit till 265 000 kronor. Samma belopp i en bred indexfond hade gett 281 000. Kombinerar man höga avgifter med dålig tajming blir den dubbla effekten kännbar.