Det är inte de politiska sakfrågorna som orsakat mest debatt hittills i valrörelsen. Nej, det är att SD-profilen Richard Jomshof kallat politiska motståndare för quislingar, dvs la…

Det är inte de politiska sakfrågorna som orsakat mest debatt hittills i valrörelsen. Nej, det är att SD-profilen Richard Jomshof kallat politiska motståndare för quislingar, dvs landsförrädare. Richard Jomshof har anklagat både Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson för att vara quislingar. Ordvalet har skapat ett politiskt storbråk och visar att valrörelsen är i full gång. Men det höga tonläget kan också uppfattas som illavarslande för hur den här valrörelsen kan komma att utvecklas, när valfebern på allvar slår klorna i politikerna. Det är onekligen anmärkningsvärt att en etablerad riksdagspolitiker kallar sina politiska motståndare för landsförrädare, och använder ett så historiskt laddat begrepp som ”quisling”. Richard Jomshofs språkbruk riskerar att skada Sverigedemokraternas ambitioner inför valet att framstå som ett regeringsdugligt parti, som är berett att axla regeringsmakten. Men det som hänt är även ett problem för statsminister Ulf Kristersson. Jomshofs tal om landsförrädare är ett ordval som kan stöta bort potentiella mittenväljare från Tidöpartierna, en väljargrupp de är i akut behov av för att behålla regeringsmakten. Varför gör då Richard Jomshof detta? Ja, först och främst gör han gärna kontroversiella utspel som placerar honom i centrum för den politiska striden. Det har han visat många gånger förut.