Göteborg behöver fler gröna miljöer. Men rätt träd måste planteras på rätt plats, skriver insändarskribenten.

Fria ordNu planeras Lilla torget att planteras med tio stora träd som på sikt kan bli 15–20 meter höga och få mycket breda kronor. Förslaget presenteras som en grön satsning, men konsekvenserna för platsens kulturhistoriska värden har inte belysts tillräckligt. Lilla torget är inte vilken öppen yta som helst. Torget finns dokumenterat redan på 1600-talet. Genom århundradena har det i stadens planer alltid varit just ett torg. Den öppna siktlinjen från Lejontrappan över kanalrummet mot torget har varit en självklar del av stadens identitet, liksom de välbevarade fasaderna på några av Göteborgs äldsta byggnader. Ironiskt nog visar stadens egen Stadsmiljöplan inom Vallgraven att Lilla torget endast har direkt solljus under några timmar mitt på dagen under juni månad. Resten av året är platsen redan skuggig och kvällstid beskrivs den som ett område med mycket begränsat ljus. Att då plantera stora träd som ytterligare skuggar torget framstår som märkligt. Resultatet riskerar att bli en mörkare, mindre trygg och mindre attraktiv plats. Det mest anmärkningsvärda är dock själva beslutsprocessen. I det underlag som presenterats tycks fokus främst ha varit att hitta ytor där träd rent tekniskt kan planteras inom ramen för stadens mål om ökad krontäckning. Någon samlad analys av hur kulturmiljö, stadsbild, kanalrummet, näringslivet, tryggheten eller boendemiljön påverkas är svår att finna. Ett beslut av denna omfattning kan inte reduceras till en fråga om var det finns plats för träd. När ett historiskt torg av riksintresse riskerar att förändras i grunden måste kulturhistoriska, arkitektoniska, sociala och miljömässiga värden vägas samman. Det handlar inte om att vara emot träd. Tvärtom. Göteborg behöver fler gröna miljöer. Men rätt träd måste planteras på rätt plats. Lilla torget är ett av stadens mest unika offentliga rum. Dess historia har överlevt krig, stadsomvandlingar och flera hundra år av förändringar. Det vore olyckligt om det som förändrade torget mest blev ett administrativt projekt där klimatmål tilläts väga tyngre än stadens kulturarv. Kommunledningen bör därför stoppa processen, genomföra en oberoende konsekvensanalys och säkerställa att beslut fattas utifrån en helhetssyn. Vi kan skapa ett grönare Göteborg utan att förlora de historiska miljöer som gör staden unik.