När bedömningar kring barn och unga görs på lösryckta antaganden kan vem som helst drabbas, skriver debattören.

DebattDiabetes Sverige Västra Götaland känner till fall där bristande förståelse för typ 1-diabetes ligger bakom LVU-placeringar. När erfarna och kompetenta föräldrar fråntas sina barn går viktig kunskap om den dagliga diabetesvården förlorad, samtidigt som barnet utsätts för en traumatisk separation. Familjer ska ges det stöd som krävs för att redan utsatta barn ska kunna bo kvar hemma, skriver Andrea Reich. Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se Den pågående LVU-debatten har väckt viktiga frågor om rättssäkerhet. Hittills har ingen lyft ärenden där barn och unga med typ 1-diabetes berörs. Diabetes Sverige Västra Götaland känner till fall där bristande förståelse för typ 1-diabetes ligger bakom LVU-placeringar. Placeringar där läget är låst eftersom föräldrar inte kunnat rentvå sig från anklagelser som grundats i misstolkningar av vad den dagliga vården av den allvarliga kroniska sjukdomen kräver. Föräldrarna får en närmast omöjlig uppgift. Hur bevisar man att inga fel har begåtts när de som ska bedöma bevisningen saknar tillräcklig kunskap om sjukdomens allvar och komplexitet? När socialtjänsten framför påståenden om omsorgsbrister tar den kompetenta vården och experter ofta ett steg tillbaka. De gånger professionen ändå uttalar sig, avgör kunskapsnivån hos socialtjänst, socialnämnd och domstol hur väl helheten förstås. Ungdomen uttrycker i dag en stark önskan om att få komma hem, men nekas av socialtjänsten. I ett fall insjuknade ett barn i typ 1-diabetes och hamnade i kris efter diagnosen, vilket gjorde att barnet förnekade den livsnödvändiga vården vid typ 1-diabetes. Föräldern sökte förtvivlat stöd och råd hos vården för att kunna hjälpa sitt barn genom krisen, men det stöd som behövdes uteblev. Även avlastning söktes hos socialtjänsten, men liten förståelse fanns för den krävande egenvårdssituationen och föräldern fick avslag. Föräldern såg till slut ingen annan utväg än att placera barnet. Placeringen övergick snabbt i ett LVU.