DN DEBATT. De som tjänar bäst ska betala mest – det är en grundbult i vårt skattesystem. Men högst upp i pyramiden vänds allt upp och ned: de rikaste 5 000 hushållen betalar i snit…

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-beskattar-inte-de-allra-rikaste-som-vi-tror/ De som tjänar bäst ska betala mest – det är en grundbult i vårt skattesystem. Men högst upp i pyramiden vänds allt upp och ned: de rikaste 5 000 hushållen betalar i snitt bara 15–20 procent. Det beror inte på fusk, och det är heller inte ovanligt internationellt. Sverige sticker ändå ut, skriver nationalekonomerna Marius Ring, David Seim och Gabriel Zucman. Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner. En grundläggande princip i det svenska skattesystemet är att den som tjänar mer också ska betala en större andel av sin inkomst i skatt. För nästan alla svenskar fungerar också systemet så. Men i en ny forskningsstudie visar vi att principen bryter samman allra högst upp i inkomstfördelningen. När även kvarhållna bolagsvinster räknas som inkomst och skatter på arbete, konsumtion och företagsvinster inkluderas i beräkningen framträder ett helt annat mönster. Medan höginkomsttagare betalar omkring hälften av sin inkomst i skatt betalar den rikaste promillen – omkring 5 000 hushåll – i genomsnitt bara 20–25 procent. Resultatet är att den progressivitet som präglar beskattningen för nästan alla svenskar upphör högst upp i inkomstfördelningen. Varför är skattesatsen så låg i toppen av fördelningen? Det beror varken på lägre lagstadgade skattesatser eller på olagligt skattefusk. Förklaringen är att en stor del av inkomsterna aldrig beskattas enligt reglerna för personlig inkomstskatt. De allra rikaste får nästan hela sin ekonomiska inkomst genom ägande i företag. Vinsterna stannar ofta kvar i bolagsstrukturer – till exempel personliga holdingbolag – i stället för att delas ut till ägarna. Därmed når de aldrig den privata deklarationen, varken som inkomst av tjänst eller kapitalinkomst. Följden blir att hushållen högst upp i inkomstfördelningen i praktiken endast betalar bolagsskatt, medan löntagarnas arbetsinkomster beskattas med kommunal och statlig inkomstskatt och dessutom belastas med arbetsgivaravgifter som betalas av arbetsgivaren. En vanlig invändning är att inkomsterna förr eller senare måste delas ut och då beskattas. Men den invändningen bortser från hur de allra rikaste faktiskt använder sina inkomster. Vår forskning visar att endast en liten del av de kvarhållna vinsterna delas ut, även över mycket långa tidsperioder. Merparten stannar kvar i bolagsstrukturen och används för investeringar i aktier, fastigheter och andra tillgångar.